Quality and mass transport properties of sugar beet roots under short duration, high airflow post-harvest storage

Active ventilation of stored sugar beet roots is used to control system temperature and slow the loss of quality that occurs with plant respiration and the growth of pathogens. Ventilation can at the same time increase rates of dehydration and dehydration related stresses of the stored sugar beet roots. Recent research into the use of forced ventilation to modify temperature in in-field sugar beet root stores has suggested that a controlled dehydration of roots could lead to improvements in quality. This work aimed to investigate the impacts to sugar beet root quality from short-term, high volume airflow during post-harvest storage. A modified environment experimental setup was developed. The experiment tested four airflow rates over three levels of ventilation duration, with the longest duration being seven days. Air temperature and relative humidity was constant within each seven day run, but varied between runs. Results showed that a mean weight loss of 11.7% with a corresponding increase in sucrose content of 13.2% was achieved at the highest airflow rate and ventilation duration. These changes in quality were a result of the transfer of water from the sugar beet roots. No reduction in total sucrose or other quality parameters was observed. The dependence of the rate of water transfer from the roots on airflow rate was quantified as the convective mass transfer coefficient. Estimates are given and cross-validated using dimensional analysis

Ny modell för utveckling inom svensk potatisproduktion

Syftet med projektet var att få till stånd en regional Erfa-DDU-grupp i Västskåne där Erfa står för erfarenhetsutbyte och DDU står för DeltagarDrivenUtveckling. Syftet med sådana grupper är att effektivisera svensk potatisodling genom att öka kopplingen mellan forskning, utveckling, odling och rådgivning. Målen formulerades som fem punkter innefattande långsiktighet, gemenskap,förbättrad kontroll över informationsflöden, ökad självtillit, ökad grad av tillämpning, vidareutveckling och/eller bortsållning av ny teknik, ökad effekt av allmänrådgivning och massinformation. Ett antal mätbara indikatorer formulerades för att följa upp målen. En grupp med industripotatisodlare har arbetat inom ramen för detta projekt under 2013 och 2014. Träffarna har följt faserna för kontinuerligt lärande med återkommande cykler av sök-, planerings-, genomförande och utvärderingsfaser. Enkla odlarexperiment genomfördes i 15 fält (rörande K-gödsling, djupluckring, radmyllning och mellangrödor). Därtill provades markfuktssensorer och en prognosmodell för bevattningsbehov samt bladskaftsanalys för att skapa en tidsserie av N- och K-innehållet i bladsaften. Resultat från odlarexperiment har tillsammans med ”vanliga” erfarenheter från årets odling legat till grund för dialog inom gruppen vid årets sista träff. I en utvärdering uppgav deltagarna att de i medeltal hade funnit 2,8 åtgärder/gård som de provat och 2,9 som de börjat reflektera över sedan de gick med i Erfa-DDU – alltså sammanlagt 5,7 åtgärder per gård. Av åtgärderna klassades 51 % som en åtgärd som säkert eller troligen skulle komma att tillämpas fortsättningsvis eller inom några år, 31 % behövde utvärderas mera, 9 % utvecklas mera och 9 % klassades som ”åtgärden är inte intressant för mig”. Andelen deltagare som provade något nytt var 80 % och ökade från 2013 till 2014. Det deltagarna värdesatte mest i projektet var: utbyte av erfarenheter; hjälp att utvärdera experiment; utbyte med Hushållningssällskapet, Lyckeby Starch och SLU; att det görs något i fält med följande återkoppling; att hela biten är med från teori till praktik; att få reda på om ny teknik (t ex om markfuktsmätning etc.); erfarenhetsutbyte på detaljnivå; att få materialet i skrift: både odlingsjournaler och experimentresultat; att ge forskare möjlighet att vara med ibland: inte bara för att dela med sig av sin kunskap utan även för att få möjlighet att vara med i gruppdialogen kring sitt intresseområde. Flera punkter i deltagarnas listning av vad som var de viktigaste komponenterna i arbetssättet pekar på att arbetssättet gett en ökad känsla av kontroll över informationsflödet. Erfa-DDU-verksamheten tycks genom sin metodologi med en kombination av teori och praktiska enkla odlarexperiment på deltagarnas villkor, ha verkat i önskad riktning dvs. stimulerat till att öka graden av tillämpning, sållat bort förslag som inte var relevanta för det enskilda företaget samt stimulerat till vidareutveckling av idéer. Projektets mål har i huvudsak uppnåtts och det finns ett intresse bland deltagarna att fortsätta verksamheten. Vi hoppas att Erfa-DDU som arbetsätt i framtiden ska ses som en naturlig plattform för kontinuerlig kunskapsutveckling kring potatisodling. Om detta ska bli möjligt krävs en hållbar finansiering - finansering genom odlaravgifter är inte tillräcklig. Projektet är kopplat till det större SLF-finansierade forskningsprojektet BoT-A (Biologi och Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling – Aktörssamverkan – för hållbar kunskapsutveckling). Lyckeby Starch har varit föregångare genom att våga satsa på det nya arbetssättet och har haft fem Erfa-DDU-grupper igång sedan 2009-2010. Hela verksamheten kommer att utvärderas ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv av SLU’s nya kompetenscentrum för rådgivning (KCR) i Skara

Aktiv Struktur Kol - ett alternativ till kalkning

Aktiv Struktur Kol är en kalk- och kolinnehållande biprodukt från stål- och metallindustrin, som i krukförsök gav ökad tillväxt i både vårkorn och oljerättika. Produkten gav en pH-höjning i jorden samt påverkade innehållet av näringsämnen i växten, bland annat så ökade kalciuminnehållet

Biogas Digestate in Vegetable Hydroponic Production: pH Dynamics and pH Management by Controlled Nitrification

Soilless cultivation of vegetables with digestate fertilizer from biogas production as a nutrient source is a promising method for integrating food production and organic waste management. In this study, bok choy (Brassica rapa var. chinensis) was cultivated in a hydroponic nutrient film technique system with biogas digestate as the only fertilizer source. Nitrification in moving bed biofilm reactors (external and/or integrated into the hydroponic cultivation system) was employed to lower the high ammonium concentration in the digestate prior to use. Treatments with differing nitrification and digestate input strategies were compared with respect to pH dynamics, crop growth, shoot water content, and shoot mineral content. The results showed that < 20% longer cultivation time (< 1 week) gave similar yield in biogas digestate-based hydroponics as in conventional hydroponics based on synthetic fertilizers. Automatic pH control through addition of digestate resulted in similar shoot dry weight as in the mineral fertilizer reference system. It can be concluded that biogas digestate is a suitable plant nutrient source for hydroponic production of bok choy, considering productivity and circularity aspects. The combined impact of digestate ammonium content, digestate pH, and the nitrification step needs to be considered when designing a hydroponic system with biogas digestate as the fertilizer source. Graphi

Studiebesökens pedagogiska potential i högre utbildningar

Inom ramen för en fyra-veckors projektkurs genomfördes en intervjubaserad studie om studiebesökens utnyttjande på Lantmästarprogrammet vid SLU. Studiens syfte var att få en inblick i kursledares och studenters uppfattning samt deras pedagogiska tankar om studiebesök. Studien består av tre intervjuer med kursansvariga lärare samt av en gruppintervju med åtta lantmästarstudenter. Intervjumaterialet sammanställdes till ett protokoll som sedan användes för att skapa nya frågekategorier. Intervjuerna visade att det fanns variation mellan olika studiebesök både vad gäller planering, genomförande och återkoppling. De intervjuade lärarna lade stor vikt vid att skapa ett bra förhållande mellan universitet och näringsliv. Lärarna hade många kreativa idéer och hade funderat/provat på att använda studiebesöken på ett sätt så att studenterna hade möjlighet att uppnå en djupare förståelse. Studentgruppen önskade en bättre planering och tydligare mål med studiebesöken så att de kan fokusera på rätt saker när de är ute på studiebesöken. Vidare ser studenterna gärna att de har någon sorts uppgift att ta reda på eller praktiskt utföra under studiebesöken så att de kan koppla ihop teori och praktik. Intervjustudien gav en bra inblick i hur lärare och studenter på Lantmästarprogrammet upplever studiebesöken och kan användas som underlag till vidare diskussion mellan lärare och studenter så att studiebesöken kan utvecklas så att de kan bidra till att ge studenterna en djupare förståelse